onsdag 31 december 2008

Tankar

Jag raderade några inlägg, jag behöver en ny start. Har en annan blogg också men denna kommer bli mer anonym, där jag kan skriva exakt vad som faller min in, alla mina förvirrande tankar till min drogbehandling och mitt liv med droger överhuvudtaget.

Åker på behandling i januari och jag har alltid varit lite emot det, jag har varit lite feg att ta steget till att bli mänsklig. Just i dagsläget känns det skönt för visst ibland är det häftigt att leva på gränsen till döden då man inte värdesätter livet, att vandra omkring på en tunt knivskaft och bara vänta på att falla är ibland ganska befriande, att man vet att kanske faller snart och slipper öppna ögonen dagen efter, samtidigt som man önskar att man vaknar upp en vacker dag och allt är ogjort, att man får göra om vissa saker men samtidigt så är jag så förbannat less på det här, bara att det är nyårsafton ikväll och jag ligger i min lilla vita soffa, jag har spenderat dagen med att enbart gråta, kastat glas, trampat i glaset, skrikit. Anledningen är att jag har inga pengar, jag har inga möjligheter att få komma bort. Jag är less på vad drogerna ger mig. Varge gång jag fått i mig det jag ska ha så säger jag till mig själv att jag ska ordna upp mitt liv, dagen efter mår jag skit och löftet blir inte längre lika viktigt. Egentligen var det, det här jag gick och väntade på.. soc... det vart min räddning. Bara att få komma bort ett tag och få ta tag i mina problem, på riktigt känns förbannat skönt.. att försöka lappa ihop pusselbitarna samtidigt som man trycker en spruta i armen i smyg funkar inte och nu pratar jag inte enbart om drogproblemen för jag har hundra olika problem snurrande runt i mitt huvud, så en paus är perfekt för mig. Om det blir drogfrihet eller bara paus har jag ingen aning om om jag ska vara ärlig.. Mår jag inte bättre vet jag att jag kommer återfalla i samma beteende, för ser jag ingen förändring ger jag upp, sån är jag. Sen har jag aldrig sett mig som en missbrukare för jag har bara jämnfört mig med andra, dom som är värre. Jag vet det men litar inte på det.

just nu känns det tungt, men det är för att det är nyårs och jag skulle bara vilja vara någon annan stans än här och vara någon annan än jag... just för idag.

fredag 14 november 2008

Kvällsdeppig

Vart ingen tidig kväll som jag hade tänkt det, är trött som bara den, var uppe med tuppen imorse bara för att hinna med massa onödiga möten. Försöker alltid lägga mig tidigt, men stannar ändå uppe av någon konstig anledning..
Hatar att lägga mig och sova när jag vet att jag kommer ligga i sängen och vrida ett tag, tankarna blir som värst då, och det blir som en tornado i mitt huvud, dom kan komma som en virvelvind och nästan slå omkull mig, så ligger jag där i sängen och önskar att jag aldrig gått och lagt mig. som sagt, försöker lägga mig tidigt men samtidigt då jag är tillräckligt trött för att somna så fort som möjligt.
Ikväll var ett undantag, skulle ha kunnat somna väldigt tidigt ikväll, men av konstiga anledningar väljer jag att vara vaken extra länge bara för att vara på den säkra sidan.

Fick massor av ångest nu på kvällen, vet inte vad det beror på, var tvungen att ta ett glas vin för att lugna nerverna och nu känner jag mig vipps helt okej igen.

Funderar på borderline, har varit deppig i stort sett hela mitt liv, och allt är svart och vitt. Symtomen stämmer in som fan.. det känns som ännu ett nederlag, jag vill ju inte må dåligt resten av livet, vill inte heller behöva gå på antidepp eller droger för att komma bort från allt jobbigt, men är det ödet så må vara.. går ändå inte göra något åt det, så bara bita ihop och ta det!

Behöver ju inte alls vara så, kan ju vara jag som fantiserat ihop något i mitt huvud bara för att vara tjurig, nog för att jag inte tror det.. allt stämmer in för bra, men ska ta upp det med bup på något av mina oändliga möten nu i veckan, får se vad dom har att säga om det hela.

Ska ta mig en nattcigg och försöka lägga mig och sova, för nu hänger ögonlocken på mig så det är nog ok att lägga mig och sussa. Ska försöka upp tidigt imorgon och få något gjort imorgon.. kanske försöka fixa lite lycka också.. som en vän sa: Får man ingen lycka får man skaffa den själv. Ja, vi får väl se. Bye.

Ensamhället

Har varit en bra kväll, har varit hemma med mamma och snaskat godis, bara legat framför tvn och glott som ugglar men vad mer kan man begära? jag ska inte klaga... eller försöka iallfall.
Hade gärna varit ute och gjort något annat nu, känt lite kärlek i kroppen, lite falsk lycka.
Men proverna visade allt för dåligt idag och är rädd att dom skickar bort mig igen.
Äntligen fått flytta hem, och vad gör jag? Jo, jag sabbar det igen. Hur orkar ni leva i denna verklighet? jag förstår inte, lika lite som ni förstår mig.
Hur orkar ni alla dessa känslor, tankar..
Ja, jag vet inte vad mer jag ska skriva.. allt är så tomt just nu, jag vet knappt ut eller in, vet ingenting..
vill bara gråta.. men jag är tom.